Buffertkalkylator – räkna ut din ekonomiska buffert

Vad händer om...?

• Om månatliga utgifter ökar med 5 000 kr (till 30 000 kr): Om dina månatliga utgifter är 25 000 kr och du höjer dem med 5 000 kr till 30 000 kr, och du fortfarande väljer tre månaders buffert, ökar rekommenderad buffert från 75 000 kr till 90 000 kr – en skillnad på 15 000 kr.
• Om du väljer 6 månaders buffert i stället för 3: Med 25 000 kr i månatliga utgifter och tre månaders buffert blir rekommenderat belopp 75 000 kr. Väljer du i stället sex månaders buffert (tre månader mer) ökar beloppet till 150 000 kr – dubbelt så mycket, men med dubbelt så lång skyddstid vid inkomstbortfall.

Formeln i klartext

Buffertbeloppet räknas ut genom att multiplicera dina totala månatliga utgifter med det antal månader du vill ha täckning för. Om dina utgifter är 25 000 kr per månad och du väljer tre månaders buffert blir resultatet 25 000 × 3 = 75 000 kr.

Så tolkar du resultatet

Resultatet är det belopp du bör ha på ett lättillgängligt sparkonto – ett konto utan bindningstid eller insättningsavgift, skilt från det konto du använder för vardagsutgifter. Pengarna ska inte vara investerade i fonder eller aktier, eftersom värdet där kan sjunka precis när du behöver dem som mest. Tre månader täcker de vanligaste krisscenarierna: kortvarig sjukskrivning, ett bilhaveri eller ett plötsligt tandläkarbesök. Sex månader eller mer är lämpligt om du är egenföretagare, har oregelbundna inkomster eller har personer ekonomiskt beroende av dig. Beloppet bör ses över minst en gång per år, eller direkt när dina fasta utgifter förändras markant.

Riktlinjer för buffertens storlek – vanliga situationer

Vanliga misstag

• Att räkna på nettolön i stället för faktiska utgifter. Buffertens syfte är att täcka det du faktiskt betalar ut varje månad – hyra, mat, lån, abonnemang – inte att ersätta hela din lön. Om dina utgifter är 22 000 kr men din nettolön är 30 000 kr räcker 66 000 kr (3 × 22 000 kr) som buffert, inte 90 000 kr (3 × 30 000 kr).
• Att låsa in bufferten i ett konto med uppsägningstid eller i fonder och aktier. En aktiefond kan ha tappat 30 % i värde exakt när du behöver pengarna. Bufferten ska ligga på ett sparkonto med omedelbar eller daglig tillgång och inte vara bunden av villkor.
• Att underskatta utgifterna genom att bara räkna löpande fasta kostnader och glömma oregelbundna men förutsägbara kostnader som hemförsäkring, bilservice och tandvård. Lägg ihop alla sådana kostnader för ett år och dela på 12 för att få en rättvisare månadssiffra.
• Att betrakta bufferten som sparande. Bufferten är inte ett mål i sig – den är ett golv. Pengarna ska inte räknas in i ett långsiktigt sparande till pension eller bostad, utan ligga orörda tills ett faktiskt nödsituationsbehov uppstår.

I jämförelse

• Medianinkomst efter skatt (disponibel inkomst) per person i Sverige: ca 260 000 kr per år (ca 21 700 kr per månad) (Källa: SCB, Inkomster och skatter)

Vanliga frågor

Hur stor buffert rekommenderar Konsumentverket?

Konsumentverket rekommenderar att du har minst tre månaders normala levnadskostnader tillgängliga som kontantbuffert. För hushåll med oregelbundna inkomster eller stort ekonomiskt ansvar rekommenderas ofta sex månader.

Ska bufferten räknas på bruttolön eller nettolön?

Varken brutto- eller nettolön är rätt utgångspunkt. Bufferten ska täcka dina faktiska månadsutgifter – det du faktiskt betalar ut för hyra, mat, lån och abonnemang. Det är det beloppet du riskerar att inte kunna betala vid ett inkomstbortfall.

Var ska bufferten förvaras?

På ett lättillgängligt sparkonto utan bindningstid, helst hos en annan bank än ditt lönekonto för att inte frestas att använda det. Bufferten ska inte placeras i fonder, aktier eller låsta sparkonton, eftersom du behöver kunna ta ut pengarna omedelbart utan värdeminskning.

Ingår semesterersättning eller övertidsersättning i buffertberäkningen?

Nej. Räkna bara med fasta, återkommande utgifter du har varje månad. Oregelbundna inkomster som övertid och semesterersättning är osäkra och bör inte räknas in i det belopp du behöver skydda mot.

Vad räknas som månatliga utgifter i kalkylatorn?

Summan av alla återkommande utgifter: hyra eller bostadsrättsavgift, el, mat, bolån eller hyresränta, CSN-amortering, försäkringar, abonnemang (mobil, bredband, streaming), och liknande. Lägg även till en tolftedel av oregelbundna men förutsägbara utgifter som hemförsäkring och bilservice.

Ska jag bygga buffert eller betala av skulder först?

Det beror på räntorna. En tumregel är att börja med en minimal buffert på en månads utgifter, sedan betala av dyr konsumentkredit (kreditkort, snabblån) innan du bygger bufferten vidare, och slutligen växla mellan buffert och amortering på bolån. Utan någon buffert alls riskerar du att behöva ta ny dyrt kredit vid nästa oförutsedda utgift.

Hur ofta bör jag uppdatera min buffert?

Minst en gång per år, och direkt när din ekonomi förändras markant – till exempel när hyran höjs, du skaffar barn, byter jobb eller tar ett nytt lån. Bufferten ska spegla dina faktiska utgifter vid beräkningstillfället, inte vad de var för tre år sedan.

• Finansverktyg – kalkylatorer för moms, lån och lönCAC-kalkylator – kundanskaffningskostnad→Kundanskaffningskostnaden (CAC) beräknas genom att dela den totala marknadsförings- och säljkostnaden under en period med antalet nya kunder som värvades under samma period.
• Finansverktyg – kalkylatorer för moms, lån och lönCSN-återbetalningskalkylator→Din månatliga återbetalning på ett CSN-lån beräknas med annuitetsformeln: lånebeloppet multipliceras med månadsräntan och divideras med en minus (1 plus månadsräntan) upphöjt till minus antalet månader.
• Finansverktyg – kalkylatorer för moms, lån och lönDriftkostnadskalkylator – räkna ut bostadens totala driftkostnad per månad→Bostadens totala driftkostnad räknas ut genom att addera el, vatten och avlopp, uppvärmning, bredband, hemförsäkring, fastighetsavgift och underhållsavsättning – till exempel ger 800 + 300 + 1 000 + 400 + 250 + 700 + 500 kr en total driftkostnad på 3 950 kr per månad.
• Finansverktyg – kalkylatorer för moms, lån och lönDrivmedelskostnadskalkylator→Drivmedelskostnaden för en resa räknas ut genom att multiplicera sträckan i kilometer med bilens förbrukning i liter per 100 km och priset per liter, dividerat med 100.
• Finansverktyg – kalkylatorer för moms, lån och lönHur mycket ersättning får du vid flygförsening?→Enligt EU-förordning 261/2004 har du rätt till 250, 400 eller 600 euro beroende på flygsträcka och förseningstid. Till exempel ger en 3+ timmars försening på ett inrikesflyg under 1 500 km rätt till 250 euro per passagerare.
• Finansverktyg – kalkylatorer för moms, lån och lönFondavgiftskalkylator – räkna ut vad avgiften kostar dig→Fondavgiftens totala kostnad räknas ut som skillnaden i slutvärde med och utan avgiften. Till exempel kostar en avgift på 1,5 % per år 67 473 kr mer än noll avgift om du investerar 100 000 kr i 20 år med 7 % förväntad avkastning.